Alberto Pinton Trio

Även om klarinettisten, saxofonisten och flöjtisten med mera Alberto Pinton vanligtvis figurerat i kvartett- och kvintettformat på sina dryga dussinet album i eget namn är det i sin trio hans eget spel ges mest utrymme. Som på skivan Röd från 2018, och som på nya All the difference. Båda med basisten Vilhelm Bromander och trumslagaren Konrad Agnas, lierade med Pinton sedan tidigare, som utmärkta medmusiker.

Musiken i de elva låtarna, samtliga skrivna av Pinton, är raffinerat avskalad, där konstmusiken ligger inom samma armlängds avstånd som kammarmusiken – eller för den delen den rena improvisationen – utan att någon av riktningarna tar överhand. Den tämligen introspektiva ljudbilden till trots är tonspråket i kompositionerna melodiskt och rikt varierat, där de skiftande stämningslägen som uppstår förstärks av Pintons växlande och briljanta spel på basklarinett, klarinett, barytonsax och altflöjt.

Stycket Never there, som både inleder (med ett intro) och avslutar albumet, är tillsammans med den knixigt svängande Ytram de spår här som snabbast drar till sig uppmärksamheten. Att Pinton i dessa spelar klarinett och basklarinett är inte en tillfällighet.