
Marshall Allen / Sun Ra Arkestra
New dawn / Lights on a satellite
Skivbolag: Week-End Records / IN+OUT RecordsFormat: CD/LP/DL
Recenserad av: Timo Kangas
Publicerad: 21 feb 2025
Han fyller 101 år i maj, Marshall Allen. Altsaxofonist av rang, men även hängiven instrument som flöjt, piccolo, oboe och det elektroniska blåsinstrumentet EWI. I fyrtiotalet år spelade han i The Sun Ra Arkestra, och efter afrofuturistens död 1993 samt John Gilmores bortgång två år senare, har han nu i trettio år lett arkestran in på nya, djärva äventyr.
Allen är ingen hundraåring som kliver ut genom fönstret och försvinner. Nej, detta är en expressiv och originell saxofonist som besitter hög arbetsmoral. Vilket inte minst bevisas av två nya, utmärkta studioalbum. Sun Ra Arkestras skiva Lights on a satellite utgjorde en tidig julklapp för alla fans, och knappt tre månader senare anländer Marshall Allens första fullängdare helt i eget namn.
Fyra generationer musiker samsas på Arkestra-albumet Lights on a satellite, inspelat i New York. En skiva som rymmer både storbandsjazz i Duke Ellingtons fotspår och den mer kosmiskt blickande, friare jazzen. 24-mannabandet har fångats – om det nu är rätt ord – i ett inspirerat, högenergiskt tillstånd med fantastiskt ljud. Smått hotfulla ljudmattor och hektiska saxsolon övergår via trestegsraket-samverkan i böljande ljudlaguner med mästerlig precision.
Soloskivan New dawn spelades in blott ett par dagar efter 100-årsdagen, som ägde rum 25 maj 2024 enligt vår jordiska kalender. Sju spår med en liknande blandning av musikaliska uttryck, men med en befriande egen Allen-twist.
Arkestra-kollegan Knoel Scott (barytonsax, congas, trummor) har liksom Allen levt i Arkestral Institute of Sun Ra i årtionden, och de två grävde fram tidigare oinspelat Allen-material ur arkiven för dessa fräscha versioner. Med sig i studion har de basisten Jamaaladeen Tacuma samt flera av Philadelphias hetaste jazznamn. Trumpeterna spelas liksom på Arkestra-albumet av Michael Ray and Cecil Brooks.
Kongenialt nog sjunger Neneh Cherry titelspåret, den coola balladen New dawn. Allen själv spelar förutom altsax och EWI även en del kora på skivan, som ofta ger en mer intim bild av Allens musikaliska universum.
Grattis, alla jazzdiggare!







