Skivrecension

Som att börja gå nedför i en stillastående rulltrappa
Instrumentalmusik

Det enda bl a

Som att börja gå nedför i en stillastående rulltrappa

Skivbolag: Adrian Recordings
Format: LP/DL
Recenserad av: Timo Kangas
Publicerad: 21 nov 2025

Du hör redan på namnet att Det enda bl a inte är något kommersiellt genomtänkt projekt med siktet inställt på hitlistorna. Låtskrivaren, trummisen och pianisten John Bjerkert är kanske bekant från Den svenska tystnaden och Björns vänner men skapar här snarare något slags svåretiketterad instrumentalmusik, där jazzen befinner sig i maskinrummet och sänder ut den energi som driver den spretigt indie-oberoende, proggmurriga men i slutändan artbeskrivnings-resistenta musiken. En musik som väver samman kortare strofer till en allt mer komplex gobeläng.

Att Bjerkert är batterist framträder tydligt i låtar som Med ett liv i behåll? där trummandet påminner lite om hur det går till när Johan Holmegard svingar med armar och handleder i Dungen eller Goran Kajfeš Subtropic Arkestra. Och där kom jag visst i gång med låttitel-droppandet. Detta är alltså instrumentalmusik, så låtar kan heta lite vad som – och gör det också. Ett låtstycke bär namnet Jag var ju med när jag själv kom hem, ett annat nummer har betitlats Sen skulle jag följt hennes egna råd och ett tredje Mitt liv saknar 3 minuter.

Om det skulle råka inge vaga Bob Hund-vibbar så är det ändå inte riktigt där musiken hamnar när albumtitelns rulltrappa stannat upp. Det enda bl a hamnar kanske närmare det uttryck som Hederosgruppen ibland landar i, fast med klar betoning på projektnamnets ”bl a” För när Bjerkerts vänner slutligen kliver av befinner de sig på ett eget våningsplan. Ett plan där allt och inget kan hända, på ett bra vis.


Fler recensioner

Annonser