Angles

Av all musik som utmynnar från saxofonisten Martin Küchens lika omfångsrika som mångsidiga katalog är den musik han skriver för och framför med Angles utan tvekan både den mest kraftfulla och, i mina öron, också den mest tilldragande. Särskilt då det rör sig om den oktettvariant av gruppen som här inrymmer trombonisten Mats Äleklint, pianisten Alexander Zethson, vibrafonisten Mattias Ståhl, basisten Johan Berthling, trumslagaren Konrad Agnas samt trumpetarna Goran Kajfeš och Magnus Broo.

Albumet består av tre längre stycken som alla utsöndrar en kompromisslös energi, men på helt olika sätt. Det inledande titelspåret är ett modalt, ödesmättat och omväxlande stycke som under dryga femton minuter genomgår påtagliga förskjutningar – från det varsamma till ren extas och sedan tillbaka – och som vid sidan av rykande inpass från Zethson och Küchen får en extra stuns genom Kajfeš effektförstärkta trumpetspel. 

Det aningen östeuropeiskt färgade stycket The hidden balcony är en rykande proklamation med blodfyllda riff och ursinnigt solospel från bland andra Äleklint och Kajfeš, och vars slutfas manas fram av Küchens eldfängda altsax eggad av en obeveklig puls. Intensiteten är inte mindre i avslutande Fkk down, fkk off, som inte liknar något annat jag hört från Küchen tidigare. En stenhårt svingande footstomper som euforiskt frustande och utan skygglappar kastar sig rakt ut. Som Basie på speed, ungefär.

Albumet har en enorm sprängkraft rakt igenom, och visar på Martin Küchens unika förmåga att skapa fascinerande musik som är extremt själfull och eruptiv på en och samma gång.