Skivrecension

Banne mig!
Jazz

Arvid Jullander

Banne mig!

Skivbolag: Hoob
Format: LP/CD/DL
Recenserad av: Timo Kangas
Publicerad: 19 sep 2025

Kontrabasisten Arvid Jullander har du kunnat höra på skivor med Alexander Lövmark, Susanna Risberg, Axel Mårdsjö, John Nilsson, Alexander Ivarsson och Terese Lien Evenstad. Han ingår också i Westman Boson Standard Quartet som albumdebuterade i fjol med Alone together, innehållande låtar från The American Songbook.

Nu kommer Hisingspojken Arvid Jullanders debutskiva på egen hand, släppt av det alltid lika drivna Hoob Records. Leo Lindberg sköter piano och orgel och Adam Ross trakterar trummorna. Det är en ganska uppsluppen stämning och en oförställt cool, avslappnad attityd.

Egenkomponerat material varvas med andras låtar. Och det är inte alltid det gamla vanliga Jullander valt ut. För varje Jerome Kern-, Duke Ellington- eller Jaco Pastorius-nummer finns det en Det börjar likna kärlek, banne mej (japp, där kom förklaringen till albumtiteln). Den senare görs i en bubblig orgeljazzversion som skulle funka på vilket acid jazz-dansgolv som helst.

Även Stevie Wonders gamla Tuesday heartbreak kläs i sprakande elorgelskrud. Jullanders egen Type B struttar fram likt en snyggt designad Blue Note-vinyl från förr i tiden.

Oftast är det dock piano Leo Lindberg spelar på låtarna. Som i versionen av Totos megahit Africa, som antingen utmanar hipster-smaklökarna eller får dig att kapitulera inför det välbekanta men samtidigt oväntade i musiken. Carole Kings evergreen You’ve got a friend (som James Taylor fick en hit med) görs i en väldigt fin tagning.

Att Arvid Jullander avslutar det hela med en ensam kontrabas i Amazing grace tyder inte på hybris, utan bara på väl förtjänad pondus.


Fler recensioner

Annonser