
Alice Coltrane
Kirtan: Turiya sings
Skivbolag: Impulse!Recenserad av: Kalle Tiderman
Publicerad: 17 sep 2021
Alice Coltrane gjorde dessa inspelningar 1981, efter en lång period av att både leva i och utanför musikbranschen – att fortsätta göra nyskapande skivor med spiritual jazz, samtidigt som hon gick allt djupare in i andligt sökande. Det andliga uppvaknandet hade kommit efter maken John Coltranes död 1967 och växt stadigt fram tills Alice Coltranes skivkontrakt till slut var uppfyllt och hon kunde koncentrera sig på att göra musik till sina studenter i sitt eget ashram.
Hymnerna på Kirtan: Turiya sings är Alice ”Turiya” Coltranes egna, på sanskrit, ursprungligen gjorda i andligt syfte för bönestunder (kirtan) tillsammans med studenterna. Men när de släpptes 1981, på privat kassett, var de överlastade med syntpålägg, stråkar och eko, som rimmade illa med andligheten i uttryck och innehåll. (Detta finns att höra på Youtube.)
Det vi hör på den nya utgåvan är något helt annat, bara Alice Coltranes sång till egen Wurlitzer-orgel. När sonen Ravi Coltrane hittade dem i början av 00-talet, avskalade och helt utan pålägg, visste han inte ens att de existerade. Att det är just detta som ges ut, och inte den gamla kassetten, är en ren välgärning. Kanske var påläggen där för att Coltrane var osäker på sin röst, eftersom detta var första gången hon sjöng på sina inspelningar. Helt obefogat i så fall; rösten är djup, stilla och full av lugn övertygelse. Orgeln är lika stillsam, men lovsångerna till hinduiska gudomar är bara skenbarligen ensartade. Man hör ibland, till exempel i avslutande Pranadhana, ett halvt dolt groove under sången, långsamt men det finns där. Ibland hörs ekon av gospel, som i den tolv minuter långa Rama Kartha, eller blues, men allt är med väldigt små gester, medan sången är full av koncentrerad närvaro. En av årets allra bästa skivutgåvor, utan tvekan.







