Bévort 3

Det är inga stora gester i den musik som Pernille Bévort skapar med sin trio. Hennes tenorsax ger musiken dess centrum, men hon bjuder hela tiden in basisten Morten Ankarfeldt och trummisen Espen Laub von Lillienskjold till en dialog som upplöser alla hierarkier mellan solist och kompmusiker. De tre musikerna är röster i sin egen rätt.

Pernille Bévort inleder gärna ett stycke med ett par diskreta toner för att ge en utgångspunkt, om än aldrig så icke-markerad. Ankarfeldt sluter an med en basgång, och en melodi tar långsamt form. Uttrycket är varsamt, sökande och lätt melankoliskt. Men sedan musiken fått fastare form, kan Pernille Bévort låta saxen glida iväg i en friare flykt i lyriska tonflöden, men också i enstaka tyngre solon som suggestivt kontrasterar mot musikens i övrigt pointillistiska ljudbild.

Alla kontraster och antydda spänningar bidrar meningsfullt till att understryka musikens modus. Så skapas en gäckande skönhet.