Bebe Risenfors
Piano ballads and improvisations
Skivbolag: Ella Ruth InstitutetFormat: LP/CD/DL
Recenserad av: Rasmus Klockljung
Publicerad: 23 maj 2025
I minst fyra decennier har Bebe Risenfors spelat i olika band, som frilansare och inte minst som teatermusiker, och bland de hundratals skivor han medverkat på är Tom Waits Blood money och Alice troligen de mest välkända. Ändå har det dröjt ända fram till nu innan Risenfors gör sin första soloskiva, och varför det inte skett tidigare verkar inte ens han själv klar över. Nu är den i varje fall här, och Piano ballads and improvisations visar sig vara en beskrivande titel. Pianot är i centrum, och Bebe Risenfors röst påminner föga förvånande en del om Waits, fast såklart inte alls lika skrovlig. Det gör även den något plonkiga pianoklangen.
Men detta är en soloskiva i ordets verkliga bemärkelse, och eftersom Risenfors spelar fler instrument än vad som kan räknas på ett helt gäng händers fingrar dyker det även upp kontrabas, kornett, klarinetter, trummor, tvärflöjt, dragspel, althorn med mera. Här finns allt från frijazzig saxofon till hommager till tonsättarna Olivier Messiaen och Nino Rota.
Fyra pianoimprovisationer är utspridda här och där över skivan, och då kan det bli riktigt kakofoniskt och stökigt med abrupta tangentlöpningar hit och dit. Kontrasten är stor mot den oerhört varma hyllningen till den danske jazztrummisen Kresten Osgood där melodin (och att rösten låter som att den liksom egentligen inte riktigt når upp till de höga tonerna) verkligen påminner om Tom Waits ljuvliga ballader. Avslutande In my next life om Risenfors kärlek till havet är också riktigt fin.
Vi får verkligen hoppas att det inte dröjer några decennier till nästa soloskiva, för här visar Bebe Risenfors inte bara att han är en mycket mångsidig musiker utan också en bra låtskrivare och vokalist.







