Skivrecension

Swirling
Kosmisk jazz

Sun Ra Arkestra

Swirling

Skivbolag: Strut
Recenserad av: Timo Kangas
Publicerad: 18 feb 2021

Det är förstås stort, och i många fall svårt, att återkomma med ett nytt album efter mer än tjugo år. För vanliga dödliga kan ett sådant uppehåll innebära att karriären kommer av sig totalt. I Sun Ra Arkestras fall känns det dock som att det inte förekommer några som helst tvivel. Allt känns så självklart, så rätt. Som om den bortgångne orkesterledarens ande fortfarande svävar över varje ton och varje steg Arkestern tar, långt efter Sun Ras bortgång 1993. 

Att intresset och respekten för Herman Blount – som Sun Ras ursprungliga namn här på Tellus löd – ökat med åren är tydligt. Numera är hans musik en stor influens på många yngre musiker, och de gamla skivorna är samlarobjekt tillika återutgivningsguld. De atonala inslagen känns inte lika främmande för en lyssnare på 2020-talet, när allt från avantgardejazz över electronica till mer apart indiemusik bär drag av solgudens pionjärarbete.

Afrofuturismens kanske främsta namn vårdas på bästa vis av den nuvarande upplagan av hans Arkestra, sedan ett kvarts sekel tillbaka ledd av en avundsvärt pigg Marshall Allen som nu närmar sig 100-årsstrecket. Inget tycks omöjligt på Swirling. Fräscha nya tagningar av Satellites are spinning, Seductive fantasy, Angels and demons at play och den eviga bebop-farkosten Rocket no 9 bevisar vitaliteten hos dagens Sun Ra Arkestra. Violinisten Tara Middleton sjunger också ypperligt.

Ur Sun Ras arkiv har Allen fiskat upp den oinspelade pärlan Darkness. Sedan inspelningarna har två Arkestra-medlemmar gått ur tiden: saxofonisten Danny Ray Thompson och percussionisten Atakatune.

Och, ändå. Liv, bus, larm, leenden … Allt ryms här.


Fler recensioner

Annonser