Fire!

Mer avskalat än på Testament har åtminstone inte jag hört trion Fire! på skiva tidigare. Inspelat i Steve Albinis studio Electrical Audio i Chicago i december 2022 är Testament det åttonde albumet med Mats Gustafsson, Johan Berthling och Andreas Werliin, där You liked me five minutes ago från 2009 banade väg för den mix av frijazz, noise, psykedelisk rock och fri improvisation som präglat deras musik sedan dess. 

Emellanåt har den ljudbild trion målat upp på skiva haft penseldrag från elektronik, flöjter eller udda infall från gäster som Jim O’Rourke (albumet Unreleased? från 2011) och Oren Ambarchi (In the mouth a hand från 2012). Inget fel alls med det, men här är det frågan om raka rör, där kombinationen av Gustafssons barytonsax, Berthlings elbas och Werliins trummor raffinerats för att stå helt på egna ben. Och det är synnerligen stabila sådana, helt utan skidskytte-bendarr, där Berthlings tunga bas och Werliins trummor skapar ett extremt stabilt fundament för Gustafssons djupt penetrerande barytonspel genom fem tunga kompositioner varierande i längd mellan dryga fem och dryga tio minuter.

Avskalat är bara förnamnet, och emfas och kraft de tilltalsnamn som präglar detta tungviktarexempel på vad som lika gärna skulle kunna benämnas friformsrock som friformsjazz. Bäst i mina öron är stycket The dark inside of cabbage, men känslan av suggestion genomsyrar hela albumet.