Stina Stensland

Det är lördag 7 december, skivrelease på Hjorthagens Kulturhus i Stockholm och i princip fullsatt i stora salen. På scenen finns fyra välrenommerade proffsmusiker inom jazzvärlden. In kommer kvällens artist och skivproducent, Stina Stensland, med ett schwung och ett driv som omedelbart fångar åhörarna. Hon inleder konserten med skivans första spår, Mikael Wiehes Som ett andetag.

Stina Stensland är arkitekten som vid dryga åttio beslutat sig för att spela in en cd. Uppmanad härtill av en av Sveriges mest kända jazzpedagoger; ”Eftersom du har en så fin röst.” Och Stina Stenslands röst är särpräglad, en lätt beslöjad mjuk-raspig röst, där livets rutiga och randiga satt sina spår och skaffat livserfarenheter. Titeln Tide – tidvatten, flöden, livsrörelser – svarar väl upp mot ambitionen att våga visa upp sina personliga erfarenheter i form av musik. 

På releasekonserten är stämningen elektrisk, Stina har oss i sin hand, och musikerna spelar engagerat och inspirerat. När jag lyssnar på cd:n kan jag först inte låta bli att önska att den skulle ha varit en liveinspelning av samma kaliber som releasen, men det önskar jag å andra sidan ofta när fina musiker haft livekonsert och det finns en studioinspelning med samma material.

Men inspelningen är en fin produkt. Bäst är i mitt tycke de långsamma låtarna, Som ett andetag, Serenade in blue, Sophisticated lady, Höst och The shadow of your smile. Där kommer Stina Stenslands personligt präglade röstkvalitet fram på allra bästa sätt. Musikerna är både följsamma och drivande i lyriska solon och ett kreativt komp. Som helhet gör arrangemangen och trakterandet av instrumenten att Tide blir en produkt som är rolig och lockande att lyssna på.