Lis Wessberg

Lis Wessbergs trombon ljuder lyriskt, intimt inbjudande, passionerat och änglalikt eterisk. Den blir en förlängning av hennes egen röst, vilket understryks av att Lis Wessberg gärna låter sin andning höras i tonen. Hon tar aldrig i med kraft. Hennes trombon är mer en försynt påminnelse och skört stämningsskapande än kraftfullt drivande.

Musikens rottrådar leder mot den coola jazzen, men Lis Wessberg blickar inte bakåt i sin musik. När hon på sitt nya album Twain walking, hennes andra i eget namn, anknyter till både den klassiska jazzen, 1970-talets jazzrock och europeisk konstjazz blir det hållpunkter och impulser för en personligt gestaltad, musikalisk erfarenhet (det är helt möjligt att förnimma en berättande kvalitet i hennes spel) där uttrycket är hennes eget, förankrat i ett levande nu.

Twain walking är en kvartettinspelning, där den estnisk-danska sångerskan Karmen Rôivassepp ytterligare förgyller två spår med sin mjukt undanglidande stämma.