Liraz

Israeliska Liraz Charhi har hunnit peta in en hel del på sitt cv. Främst är hon kanske känd som skådespelerska, bland annat från den inte helt obekanta spionserien Tehran. Som sångerska och musiker albumdebuterade hon 2018 med Naz där hon utforskade kvinnorollen med fokus på sin egen iranska bakgrund.

Just hennes inte helt okomplicerade koppling till det i Israel inte så välsedda Iran gör att hon nog borde kunna lägga till ordet ”modig” på cv:t. Naz framfördes helt på farsi och på nya Zan (”Kvinnor” på farsi) har hon valt att samarbeta med en uppsjö av iranska musiker och artister, i vissa fall i hemlighet på grund av risk för repressalier från den iranska regimen. Krypterade filer och hemlighetsmakeri var därför nödvändiga delar av produktionsarbetet.

Resultatet är alltså ett modigt album, ett album som lär skapa en hel del uppmärksamhet. Musikaliskt domineras det av Liraz sång som ömsom smeker, ömsom upproriskt hetsar sig fram genom en karismatisk djungel av välproducerad electro-akustisk pop – från rena vaggvisor till studsig persisk disco. Ljudbilden är tjock och mustig med gott om variation. Spetsiga syntar, tryggt rullande Mellanöstern-beats, hypnotisk bağlama och uppkäftiga gitarrslingor ger färg och form åt Liraz passionerade vision. Modigt, alltså, men minst lika mycket en musikalisk käftsmäll som svider lagom bra.