Skivrecension

Traces in the sand
Instrumentfusioner Lira Gillar

Stephan Micus

Traces in the sand

Skivbolag: ECM/Naxos
Format: CD/DL
Recenserad av: Rolf Nilsén
Publicerad: 20 nov 2026

Stephan Micus är ett unikum i musikvärlden som jag har följt sedan 1980-talet och har lyssnat på åtminstone 16 av hans 27 skivor. Ändå lyckas han överraska mig med starten av den nya skivan – jag kan inte påminna mig att han någonsin använt rytmen så betonat som på skivans första spår The first light. Jag blir ganska ställd eftersom jag också trodde att med titeln på detta spår skulle han låta tonerna närma sig lyssnaren gradvis, som när en soluppgång kommer med det första ljuset. 

Alla Micus tidigare skivor jag hört har varit ljudutforskningar där han har rest runt i världen och hittat nya spännande instrument som han letar fram ljud ur – men då ljud i ett långsamt sökande, ofta utan puls. 

Micus är nu 73 år, kanske reser han inte lika mycket längre, gissar jag. Endast ett av instrumenten på skivan är nytt (vad jag kan se): det Borneo-baserade lutinstrumentet sapeh, och jag tänker då att den nya skivan kanske inleder en ny fas i Micus musicerande med nya kombinationer av de sedan tidigare introducerade instrumenten. 

När jag först började lyssna på Micus skivor var min enda invändning att han hämtade instrumenten ut ur deras traditonella sammanhang och därigenom vände ryggen åt instrumenthistoriken och den lokala musiktraditionen. Efterhand har jag kapitulerat även på denna punkt och accepterat att man kan bli förälskad i instrumentens klang utan att nödvändigtvis behöva lära sig allt om bakgrunden. 

Stephan Micus har samlat på sig många hundratals instrument genom åren och givetvis kan han hitta nya kombinationer som kan fortsätta att överraska även en så luttrad följare som jag. Jag önskar honom många fler år av ljudutforskande!


Fler recensioner

Annonser